Ella o jag har varit på vår tredje kurs i eftermiddag. Det blåste så hemskt ute, så hon var helt tossig ett tag. Hon har så mycket jakt i sig, så hon reagerar så mycket på alla dofter som blåser o yr omkring. Det är inte lätt för våra små hundar som har så mycket doftceller i nosen!! Själv kände jag bara koskitsstank... det räckte så väl!!

Efter att vi förflyttat oss till en liten skogsdunge, blev det avsevärt mycket lugnare o Ella skötte sig exemplariskt. Hon var ju hungrig också den lilla stackaren, men jag ville vänta med maten tills vi kom hem, annars blir de mätta o inte så på hugget o det är inte bra för matsmältningen att springa omkring o stressa. Fråga Puff - hon vet!!

Vi tränade möten o Nej idag. Pernilla tog nog upp det, för vi är så duktiga på att säga just - Nej, lite för ofta, tror jag. Hon menar att det är jättebra att vi använder - Nej, men det ska inte vara till leda - utan bara användas då det verkligen behövs. Jag är en av dessa som säger - Nej, lite för ofta... När man kör tex agility, ska man ju inte alls använda - Nej - iaf inte i själva träningen, för den ska ju bara vara positiv.

För Ellas del är det helt perfekt bara att träna passivitet i samvaro med andra hundar. Men hon hoppar fortfarande nästan upp till min näsa ibland... så som hon gjort på utställningarna - hon är kanske en utmärkt agilityvovve!

Nu ligger hon o sover på sängen - helt utslagen. Denna lilla ibland stressade o nervösa hund - ligger iaf helt stilla trots att Wille kommer dundrandes o hoppar upp i sängen. Hon har ju superduper psyke...


Det är något fel på bilduppladdningen... så det blir bara kryss i en liten ruta... få se om det blir bättre sen.

Nu har jag en son som är helt uppåt väggarna o en dotter som snart också är det... hon försöker borsta hans "stövlar"....

Natti