Lilla goseprupp... o gosepruppan!



Det finns lite hår i ansiktet att "ansa" till...



Vår vackra, söta, gosiga, mysiga, underbara, busiga, hungriga lilla Puffla!! Undrar om jag ska kalla nästa lilla border för Semlan? Pufflan o Semlan - det låter väl helt underbart?? (Nu tänker Jexmo-mamsen, att henne ska jag absolut INTE sälja ännu en hund till....  ;)



Igår när jag kom hem från jobbet, möttes jag av detta lilla arrangemang i vardagsrummet! Jag såg ju att det var minituöst uttänkt och förstod ju att det var min lille sockergris som hade haft fullt upp med denna inredning. Själv låg han i sängen o tittade på film med storebror.



Han frågade om jag sett det fina han gjort och det är klart att jag hade det! Jag sa att det var så fint så. - Mmm, svarade han då! Sedan berättade han att han gjort det till Pufflan, för att inte hon skulle ha tråkigt på natten. Hon kunde leka med bilarna, eftersom hon älskar det å så kunde hon sätta på sig strumporna om hon började frysa om fötterna. Det kallar jag omtänksamt!! Glasögonen kan hon sätta på sig också, om hon vill se bättre... lillplutt... min lilla goseprupp!! Det märks att han tycker om lilla Puff. Han hade tom bäddat i hennes lilla korg med sin badrock!




Igår när jag satt o tittade på reprisen av curlingstafetten som damerna tog guld i, så låg Puff bakom mig i hundbädden och höll sin gosesäl i munnen. Hon var ju bara så söt att jag var tvungen att knäppa ett par kort! Skickade mms till Kicki med förfrågan om hon någonsin sett något så sött!! Jag visste ju vad hon skulle svara... men Puff blev nog näst sötast!

Elias har redan börjat packa lite grand och bestämt sig för vad han ska ha med sig, vilket är mycket skönt. Min dotter kommer hem imorgon kväll... Jag har sagt till henne att vi inte hinner tvätta 17 maskiner till onsdagen, men då svarade hon: -Nej, men det kan jag göra själv!! Förstår ni?? Hur mycket tvätt har människan egentligen?? Tur att vi har stor bil, säger jag bara.... Elias kommer att han en väska, en rygga och massor av kassar - om jag känner honom rätt. Felicia kommer att ha en stor väska, en handväska o säkert en så´n där axelbandskasse med en massa prylar + kameran förstås. Sedan är det Puff - hon har en egen väska med mat osv. Wille har en väska o jag har en väska. Sedan ska några kuddar o sängkläder med. Fast jag brukar aldrig hinna med att bädda i dom, för det har Gilla redan gjort.... Å just ja!! Mamma ska ju också med!! Men hon brukar bara ha en liten väska o sin lilla handväska... fast... hon brukar handla på sig ganska mycket i Timrå hos en indier som har jättesnygga kläder. Hej å hå... någon kanske får åka tåg hem... eller så blir det jäkligt billigt för mig, som tänkt shoppa i Birsta! Vi får väl se!

Finns det hjärterum - finns det stjärterum!!

Ha en trevlig söndagkväll!!

Många längtanskramar uppåt landet!!

Gos med matte...








Den här gången ska ju mormor också med, så hon kanske sitter med mig. Matte vill inte ha mig längst bak i den stora bilen, alldeles själv i en bur, så därför får jag ligga på golvet "inne" i bilen med de andra. Hon tycker synd om mig annars. Jag ligger så still o vet hur jag ska sköta mig. Säkerheten kanske inte är den bästa, men det går nog bra.

Husse har fullt upp att kolla väderleken inför vår resa. Han ska ju inte med upp, eftersom han jobbar hela veckan. Han får det hur lugnt som helst här hemma - o helt säkert - LÅNGTRÅKIGT!!

Jag längtar (tror jag) tills vi kommer upp. Ska ju få träffa Alvin också!! Å kanske kennelmamma Jessica... men hon brukar dra i min päls, fast det gör inget, för det brukar ju matte också göra.

Just nu ligger jag helt utsträckt på mattes säng... vi har ju varit ute o sprungit i snön Charlie o jag.

Nu ska matte gå o ta ut bröd i ugnen, så hon behöver sina tassar! Men vi ses om några dagar!!

Puss //Puffliz

Smörgåstjuv

Håhåjaja... det har nyss varit fullt liv här hemma. Wille har en kompis här, Anton, som bor lite längre ner på gatan o de förde sån´t liv, så jag fick hota med att de fick hem till Anton om de inte lugnade ner sig. Inte för att det är något hot på det sättet, men jag kände att Anton inte ville det, så därför passade det bra - just då, ska tilläggas.

Nu har jag en stor utmaning, nämligen att på ett roligt sätt berätta om vad som hände häromkvällen. Jag har lite tid på mig, för middagskotletterna är i ugnen och sköter sig själva där...

I onsdagskväll, efter att Wille blivit lagd o de andra med för den delen, insåg Roger o jag att det faktiskt var en mycket spännande skidtävling på TV - OS förstås. Men vi var ju lite sugna på kvällsfika också, så vi skyndade oss att göra varm O´boy o smörgås. Roger blev klar först, så han gick in i vardagsrummet med sina smörgåsar o sin mugg med choklad. Själv stod jag kvar vid diskbänken o bredde mina mackor. Plötsligt hör jag från vardagsrummet: - Men jävla hundjävel!! Det där gör du inte om!! fortsatte min make....  (Jag förstod ju precis vad som hade hänt, jag menar, man är ju inte dum....) Han kommer som en raket in i köket, arg som en uppretad geting med en halv smörgås i handen... å så sa han: - Ska du inte ta o dricka upp chokladen också, när du ändå är på gång!! (vilket var riktat till.... just det...en liten, söt, tjuvaktig borderterrier vid namn Pufflan - alias - Snabba blixten slår till!!) Jag kan ju bara säga att jag hade fullt upp med att hålla mig för skratt!! Å till slut kunde jag bara inte låta bli.... Roger bredde sig en ny smörgås. Jag vet inte hur många gånger han sa de där fula orden... men till slut blev jag arg o sa till honom att sluta säga så där o att det räckte!! Hur löjlig får man bli egentligen?? Då var han ju bara tvungen att säga det ännu en gång!! Ibland tycker jag att vuxna karlar är fantastiskt barnsliga - jag menar - de beter sig som tonåringar... ska absolut ha sista ordet... (om man inte bor ihop med mig....)

Allt fungerade iaf, en stund, tills Pufflan återigen satt vid husses fötter. Ärligt talat så tror jag att han får skylla sig själv, för han brukar sticka åt henne lite smörgås o annat. Resten av smörgåsarna fick han iaf behålla själv. Det var mycket choklad spillt på bordet... från när han satte ner muggen i ilska, förstår jag.

Hela historien blir lite roligare om man berättar att alla tyckte middagen var så god, så det togs om portion efter portion så det räckte knappt till matlåda åt mig. Då fick Roger lassa av potatismos från sin tallrik till min matlåda. M a o så blev han ju inte så mätt som han hade hoppats på. Jag sa att jag kunde gå o köpa mat på resturangen, men det tyckte inte han. Efter maten var han ju tvungen att ta en smörgås för att bli mätt... så han var nog ganska hungrig - när Puff tog hans macka...

När jag berättade allt på jobbet igår, så tjöt dom av skratt...

Det hela slutade ju fantastiskt bra - SVERIGE TOG JU GULD I DEN STAFETTEN!! Då var jag tvungen att säga att det hela slutade bra - trots förlorad smörgås!! Hihihi  :)

Kram

Söndagmiddag...

Efter snöskottning o promenad i kylan - som fö inte var så angenäm pga just kylan - så hämtade vi vår storbil i Skogsbo. Den stod ju hemma hos snälla Mats. Felicia, Wille o jag for till Willys för att handla lite gott till middag. Jag såg ett recept häromdagen i en Buffétidning eller möjligen så´n där från Coop, en potatis som såg så god ut med västerbottenost på... Å det blev jag ju sugen på idag!

Egentligen så hade det ju varit än godare om man valt typ mandelpotatis kan jag anta, men det fick duga med King Edvard. Felicia blev sugen på toast med laxröra så vi köpte ingredienser till det med + toapapper mm.

Så här såg vår goda sallad ut....



Wille han ville ha lite gröna blad, sa han i affären så vi köpte små gröna blad... om han sedan åt så många,
det var ju en annan femma...  De röda bönorna petade han också ut, så det blev bara någon tomat kvar till
slut. Faktiskt så åt han nog både röd- och purjolöken...



Potatisen... den var så himla god!! Först smorde man in potatisklyftorna med smör (jag använde som vanligt
smör o rapsolja) o in i ugnen på 200 grader en stund, typ 20 min. Sedan strödde jag på den färdigrivna västerbottenosten o in i ugnen igen... Det blev stora flagor med ost mellan potatisbitarna.... hur mumsigt som helst!!

Köpte fläskytterfilé (som är kotlett egentligen) för det tycker jag är helt ok kött, mört o gott. Å så fick det bli bejasås till från Lohmanders, förstås!!



Så här blev resultatet!! Men nu blev det ju typ fel ordning.... vi åt ju förrätt först naturligtvis!!



Laxtoast a la Felicia!! Mycket smarrigt, sanna mina ord!! Wille som äter i princip allt, tyckte det var supergott o ville ha mer smörgås!!

Efter middagen kom parasympaticus o slog till mig som vanligt. Sov nog typ 1,5 timme!! Fast jag har inte sovit hela tiden... man blir ju lite störd i den här familjen!! Har en förkylning i kroppen som kanske gör att jag blir extra trött... för jag var verkligen inte full igår, bara lite glad. Dessutom så drack inte jag något mer alkoholhaltigt efter middagen o det var ju typ halv 21!!

Nu sitter Wille o Felicia i badkaret... de är som hund o katt ibland men däremellan älskar dom varandra så mycket att de tom visar det!!

Imorgon blir det jobb igen... månd - torsd. Ledig fredag för att sedan arbeta helg på avd 3. Men det är bara 8 arbetspass kvar tills vi kommer upp!! Jiippiiee!! Hoppas att det inte snöar då... iaf inte tills jag har kommit på plats. Vill inte råka ut för något när man har fullt med guldklimpar i bilen... både barnen, hunden o mamsen o så jag själv förstås!!

Ta det lugnt i trafiken!!

Puss o kram till Er som läser...

Konsert m Rammstein o snöoväder...

Ja, jag kan ju erkänna att det var med lite vånda som igår tog beslutet att följa med till Stockholm. Visst vi hade ju biljetter men de är ju lättsålda utanför Globen... Pappa Eriksson, tyckte att jag skulle stanna hemma o mamma Eriksson var också lite orolig över hur det skulle gå... Men man får ju tänka som så, att chauffören också vill komma hem hel och hållen! Jag försökte övertala Roger att köra, men den gubben gick inte... Det var en skithygglig och (skulle det visa sig) mycket säker chaufför vid namn Mats som fick äntra vår Chrysler o styra kosan söderut. Vi har ju inte så långt till huvudstaden som tur är. Hemvägen var dock bedrövlig och jag försökte koncentrera mig på att inte kolla på vägen hela tiden. Det var ju drivor ända ut till mittenstrecket och vissa gånger fanns inga körfält överhuvudtaget! Snörök som bara den!

Tom Stockholmarna har fått snö i år!! Men det var bara mysigt... jag hade ju väntat mig snömodd, eftersom de är så snabba på att salta, men det var så vitt o fint!!

Innan konserten käkade vi på en Thairestaurant - så jag fick nytta av ett par av de få ord jag kan på Thai - Kapp Kun Ka - vilket betyder Tack. Å så kan jag ju Singha - men det är ju bara namnet på en öl! Jag älskar språk o när jag fått någonting alkoholliknande i kroppen, så börjar jag gärna prata engelska. Fast förut gjorde jag det med svenskar också, nu blir det förstås bara om jag träffar någon utlänning... På festen för en månad sedan, så pratade jag jättemycket med en irländare. Han var medlem i den gruppen som spelade då. Han sa till mig att jag kunde prata svenska om jag ville, eftersom han kunde svenska o bodde typ i Sandviken eller nå´t... Snacka om dryg-Cissi!!

Konserten började kl 20:45 o den var helbra!! Mycket eld o pyroteknik o övrig rekvisita som jag måste låta gå förbi cencurerat eftersom det finns barn som läser här... Väldigt bra ljud tycker jag. Svårt dock att sjunga med alla gånger - men det handlar nog mer om min dåliga tyska... har aldrig läst det språket, men man förstår ju vissa ord - som man dock inte ska försöka uttala alla gånger... Så idiotisk har jag dock inte blivit - än!! Om ni vill lyssna på Rammstein, så klicka här:


 

När Roger o jag kom hem inatt, så hade snön drivit så mycket på vår gård, att det säkert var 30-40 cm på sina ställen. Ute på vägen var det säkert mellan 10-20 cm! Vi fick pulsa oss in i huset. Då gick dörren knappt att få upp!! Å sedan gick den inte att få igen... Å så satte min eldälskande make igång kaminen - förstås - vad annars?? Själv gick jag o tvättade bort sminket o borstade mina tänder... ögonen var otroligt lika vampyrögon... fast det röda satt inte i iris utan i ögonvitan... eller ögonrödan kanske man ska säga... Somnade nog innan jag la huvudet på kudden. Roger bäddade åt sig på soffan o kollade lite på OS! Hörde förresten att Sverige fick en ny guldmedalj inatt!! Jättekul!!

I morse kom en gråtande Wille in till oss (för nu låg Roger i sängen igen...) så det blev inte så mycket till sovmorgon för mamma Cissi. Sedan tog jag mig an ytterdörren när jag släppte ut hundarna för kissning... det var is som låg för, så det var bara att ta fram en liten kniv och hacka bort det! Dörren är återigen stäng- och öppningsbar!!

Roger är ute o skottar... det behövs kan jag säga!!

Det syns inte så bra på bilderna, men här på verandan har det verkligen drivit!

Ni som läser har säkert makar som skottar idag - eller ni kanske gör det själva... vad vet jag!

Ha en trevlig dag i snön - nu behöver det inte snöa mer, tycker jag!!

Kram


Vintermys...

Ja, jag är ju en vinterälskande människa, så för mig är det här helt underbart!! Efter frukosten imorse, så drog jag med mig Wille på snowracern o vovvarna i koppel, ut i skogen. Wille fick inte åka i skogen, för det orkar jag helt enkelt inte, så det var bara för den lilla knallhatten att pulsa i snön - och det gjorde han med bravur!! Inte en enda gång gnällde han för att det var jobbigt, trots att tom jag tyckte att det var det ibland. Han var helt svettig när vi kom hem.

På vägen hem mötte vi en kvinna som ofta går ut med sin dotters hundar. Den dottern är en gammal klasskamrat till mig, vilket medför att hennes mamma då, stannar och vill prata med mig. Det är bara det att det är helt omöjligt. Det är tre tikar, i olika sorter o storlekar - en beagle (fet som tusan), en gråhundstyp + en ouppfostrad Jack Russel (som även är syster med min Josses lilla Siri). Å jag kan säga att de skäller utav bara faaaann!! Mina hundar står helt tysta av förskräckelse! Till slut började Charlie skälla tillbaka - säkert bara för att de skällde så illa. Hade jag sådana där idiotskälliga hundar - så skulle jag bli galen. Det är inte bara J R-tiken som är ouppfostrad.... fy fasen, säger jag bara. Puff hon blev lite rädd och osäker, ville först gå fram med sedan ångrade hon sig o blev sedan nyfiken igen osv. Ihop med detta så vrålade Wille ibland - för han tyckte också att de lät så himla illa! Det var bara att gå vidare... trots mammans försök till att låta dessa skälliga damer leka lite med min Puff - men nej, sa jag. Jag vågar inte släppa henne med de där tre tillsammans! Då menade hon att de var ju snälla... - Ja, kanske det. En i taget skulle gå bra men inte alla tre. Dessutom löper min litegrand fortfarande så det är bäst att låta bli, menade jag. ALDRIG skulle jag väl riskera min älskade lilla Puffs hälsa för tre monstertikar! Beageln flög dessutom på den lilla J R, så så snälla var de minsann inte!!

Väl hemma gjorde jag egen varm choklad o toppade med vispgrädde. Till det åt vi falukorvsmacka, mums!!


Nu ska jag läsa lite körkortsteori inför vårens bravader...

Nördiga jag, håller också på att lura på ett namn till nästa tik... o kollar på koppel osv. Ungefär som när man ska få bebis - bara det att vi inte ens vet om det är några på gång!! Håhåjaja...

Vägledning...

Ibland kan man önska att någon sa åt en vilken väg man skulle välja, vore liksom skönt på något sätt, när man inte vet... Mina föräldrar, främst pappa, har lärt oss barn att välja vår egen väg. Han har aldrig lagt sig i eller velat styra oss. Han har dock alltid påpekat att det är viktigt att jobba för att tjäna pengar och att man inte ska slösa osv, men hur vi sedan kommit dit, har han inte brytt sig om. Sedan har han väl varit mer eller mindre stolt och kanske haft lite svårt att säga att man gjort något bra, men det är väl kanske typiskt hans generation, vad vet jag. Jag försöker att inte bli likadan, utan berömmer barnen så ofta det går.

Hur som helst... så har jag nyligen haft två vägar att välja emellan. Den ena var att vara kvar på avdelningen och lämna in intresseanmälan för biträdande avdelningsföreståndare, eller att välja distriktssköterskeutbildningen till hösten. Vårt landsting satsar en viss summa pengar varje år på specialistutbildningar där de ser att det blir stora pensionsavgångar framöver och DSK-utbildningen är en av dessa. Man får då 18 000 kr/mån före skatt, vilket inte blir så mycket i plånboken efter dragen skatt. Därför har jag varit i valet och kvalet hur jag ska göra, fattig men utbildning - vs - "rik" och utsliten, fast ev med en ny utmaning?

Idag kom svaret.... jag har ju bett Kicki om hjälp och det kanske är hon som skickat signaler till mina vänner här nere. Först berättade min chef att vår förra chef informerat henne om att jag kunde söka delvis tjänstledighet trots heltidsstudier och sedan jobba resten - det var dock inte deras skyldighet - men de skulle göra så för min skull!! Snacka om hyggligt! (Det behövs för det mesta någon extra också, så det var nog inte för min skull...). Sedan kom en kollega på en vårdcentral och erbjöd mig att vara samordnare för Tobaksuppdraget här i länet! Det ska bli på 25% och det är inget som landstinget Dalarna står för! Jag får mer info nästa vecka... kan vara spännande! Tydligen så får jag styra jobbet mycket själv, så då kan det kanske gå ihop med studierna också.

Alltså - kommer jag återigen att söka DSK-utbildningen i höst. Sedan är det bara att hålla tummarna för att de godkänner detta och ger mig betalt!

Wille håller just nu på att snurra runt i vår säng... När Roger jobbar nattskift så får ju han sova bredvid mig och det går faktiskt bra. Han vet att han inte får somna in här annars. Kommer dock i princip varje natt, men det är en annan femma!! Nyss ville han ha en puss av mig - vilket han så klart fick - och sedan sa han: - Jag älskar dig mamma. - Jag älskar dig också min lilla plutt, svarade jag då!

Säg, vad skulle man göra utan dessa gosisar?? Ungar, hundar, katter eller vad det är! Jag är lycklig som har både barn och hundar! Konstigt nog så längtar vi redan efter lilla puppisen - som vi inte ens vet om den kommer än... jag menar vi vet inte ens om lilla Iris har bebbar i magen eller om det finns tikar. Det visar sig i april... å just nu är det långt dit!

Just nu går jag och räknar arbetspassen fram till v 9... suck... :( - varför går tiden så sakta...

Hoppas Ni längtar ni med - ni som kommer att få besök av oss!!

Många kramar Cissi

Fettisdagen=Temmeldagen...

Efter en enormt jobbig dag på jobbet, var jag nära att glömma min egen lilla semla, nämligen Wille. Var så trött i huvudet att jag styrde kosan direkt hem till vår gata, där jag kom på att jag ju skulle hämta den lille guldklimpen! Det vara bara att vända om förstås.

Väl hemma o efter gos med vovsingarna, åter till grytorna... Blev ingen avancerad mat idag, fiskbullar med min egen dillsås. Själv åt jag kokt potatis och tonfisk i olja, eftersom jag får så ont i magen av mjölk/mjöl mat nu för tiden.

Lilla Puff var naturligtvis med vid bänken hela tiden...





Efter maten for jag till affären o köpte mjölk o fil. Satte Johan på att vispa grädden till våra
temlor... köpte också hasselnötsmassa som jag hade i bullarna. Men jag hade också lite
mandelmassa o bulle som jag mosat ihop.... med grädde.... Kan inte skryta med att jag bakat
bullarna själv... men vad spelar det för roll??




Må ni också ha fått njuta av en underbar, nybakad o smarrig semla dagen till ära!!

Gräddpuss fr Wille, Puffliz o Cissi

Sockerbröllopsdag, semlor o Puff

Idag har Roger och jag varit gifta i 6 år! Vi gifte oss på Gran Canaria, San Augustin i svenska kyrkan där. Tänk vad tiden går fort!! När man har roligt! Ja, vi vet ju varför tiden går fort... vi har ju en massa barn o djur o allt runtomkring, så då hinner man inte sitta o ha tråkigt!

Det är dock väldigt tråkigt att vi ska gå omlott i jobb just idag... Jag har jobbat på förmiddagen och Roger jobbar på eftermiddagen... vi hinner ses en pytteliten stund innan jag måste sova för att återigen gå upp strax efter kl 5 imorgon bitti.

När jag kom hem idag stod den här vackra buketten på bordet! Det lilla lila hjärtat har Wille gjort på dagis! Jättefint det med!! Å det var också till mig, sa han...





När vi ändå är inne på hjärtan, så måste jag publicera ett par kort på vår semel (eg skulle jag vilja stava:semmel - men det heter ju semla... ok.. det är ju redan två konsonanter där, så då blir det nog semmel iaf..) ok.. semmel-ätande lille plutt...


Igår när vi var till mormor, åt Wille och jag 2 semlor var... imorgon ska jag göra semlor till alla barn här hemma. Då jobbar Roger o jag omlott igen...



Så jäkla söt!!!


Här kommer ett till litet hjärta!!




Förra veckan var Wille ute o lekte i snön med grannbarnet Anton. När jag stod o lagade mat, hörde
jag en gråtande Wille komma på verandagolvet... det hördes att det var av typen krokodiltårar, så
jag gjorde mig ingen panik... dessutom hann pappa Roger före... då hörde jag Roger börja skratta o
jag var ju bara tvungen att avbryta matlagningen för att gå ut i hallen o titta vad det var som var så kul:



Det var Wille snögubbe!! Ja, nog är han våt om kinderna, men jag försäkrar att det inte
var någon som helst fara för hans hälsa, varken fysiskt eller psykiskt, att hans båda föräldrar
stod o småskrattade medans de klädde av honom... Bra reflexer iaf!!



Nu har jag lovat Wille att göra honom sällskap vid TV:n. Puff ligger o sover på sängen. Felicia sitter vid
sin dator... min lilla dotter som gjort av med alla pengar igen... Hon har köpt nya glasögon av någon modell
typ Cheapmonday... ser precis ut som de glasögon jag bar på typ 80-talet! Å idag när jag kom till parkeringen
på jobbet så stod hon där, iklädd ett par nya stövlar!! Hon har själv sagt att hon skulle spara pengar tills vi åker till Sundsvall, eftersom det finns så bra shopping där.... men jag undrar om hon kommer att ha något kvar tills dess...

Må så gott!!
Trevlig semmeldag imorrn!!



Alla Hjärtans dag...









Den här goda och fina alla-hjärtansdagspresenten, fick jag av Felicia redan i fredags. För hon spenderar
helgen hos sin pappa i Horndal. De håller på att renovera hennes rum där... härligt för henne!!





Ooops... där försvann en... (i skrivande stund, kan jag erkänna att 15 st är uppätna!!)




Den här bilden är lite suddig, men jag tror att Ni alla kan se hur bedrövlig min älskade lilla Puffla såg ut
i pälsen... då kanske ni också förstår hur jobbigt det var... både för henne och oss!!



Den här bilden tog jag igår när Johan o jag städa bastun - tillika förrådet! Men det är inte själva
kläd- och alltannathögen som är intressant, det är Puffliz lilla söta ansikte efter trimning! Igår kväll tog
jag mig an hennes hals o nacke, så nu ser det rätt OK ut. Bara bröstet och frambenen kvar...



Här håller Samuel på att fixa till ett hopp. Wille försöker ta sig upp...




Han ser glad ut på bilden, men han fick allt lite ont i baken av hoppet...







De fyra ovanstående bilderna föreställer Wille o Samuel som åker stjärtlapp i snöhögarna
utanför vårt hus. Wille kämpade sig upp och ramlade ner, han var helt svettig efteråt... Synd
att det ska gå så fort att åka ner....

Idag hade jag bråttom ut... ville ju ta tillvara på solstrålarna som glänser från en så vacker
klarblå himmel.... det droppar från taken o är helt underbart ute... Till o med min mamma ville
ut och gå! Det är fasen inte ofta, kan jag säga. Jag drog Wille på snowracer o höll först i båda hundarna.
Sen bytte vi en stund så mamma fick dra Wille för att sedan byta igen, jag tog Wille o Charlie o hon Puffliz,
efter förmaningar om hur hon inte får gå osv.

Efter promenaden gick vi hem till mamma o mumsade på Semlor som hon bakat o fixat själv... jag åt bara 2 stycken! De är så himla goda!!

Nu skulle jag egentligen gå o hänga tvätt, men jag orkar inte det känner jag... tror jag ska passa på o lägga mig på sängen en stund. Tvätten lär väl inte gå någonstans... eller vad tror ni??

Jag har tingat en valp av Jessica idag... hoppas att jag kan få en, så att inte alla är upptagna. Förresten så vet vi ju inte ens om det blir några ännu... Vi vill ju förstås ha en tik till.

Sköt om Er o hoppas ni får en fortsatt bra dag! Min älskade jobbar till kl 18 ikväll...

Puss o varma kramar

Trimning, lägenhet o egna rum...

Ja, tänk vilket sving det kan bli i ens liv emellanåt... I helgen var vi hem till våra kompisar Svenne o Lotta på kvällen. Deras äldsta dotter Emelie var också där. Vi började prata lägenhet osv, när Emelie säger att hon o hennes sambo ska sälja sin 1:a här i Fors o flytta till hus! Helt underbart! Jag tjingade lägenheten till Johan direkt. Han har ju börjat en processutbildning nu och är klar om 1,5 år, så nu får han ta studielån. Skönt för både honom o oss att han kan flytta. Vi har varit o tittat på den ikväll o den var så himla fin! Nyrenoverad o fräsch. Nya fina golv, grå/svart klinker i hallen oh den var så härlig! Stort kök, sovalkov o vardagsrum. Många garderober. Stort badrum. Vindsförråd och källarförråd. Sedan finns det liksom en fond i lägenheten som är bra ifall något går sönder.

Allt detta innebär att Wille kommer att få eget rum!! Det är ju så himla underbart!! Jag ska verkligen ordna till ett härligt pojkrum till honom så att han kan vara där o leka o ha kul o på så sätt slipper dra runt allt i hela huset. Fattar ni vilken sten som faller av mina axlar??

Apropå trimning, så trimmade jag ungefär 75% av Pufflan igår. Det var så himla mycket hår, så jag orkade inte hela vovven... Det som är kvar är frambenen, halsen och bröstet. Lite på öronen. Jag har aldrig varit med om att det varit så jobbigt förut! Men å andra sidan så var det hårrekord för att vara Puff också. Jag har ju inte velat tagit av henne pälsen eftersom det varit så kallt. Tyvärr så fanns inte så mycket underhår, så nu är hon mjuk. Men å andra sidan så gör inte det någonting, eftersom hon inte ska på utställning inom den närmaste framtiden. Vi får se om det blir någon mer överhuvudtaget. Jag väntar nog på nästa valp, när det nu blir. Måste spara pengar till det med...  Det är mycket nu!!

Idag fick jag underbart främmande på jobbet - nämligen Wille o Roger! Wille hade gått o ropat - Mamma! flera ggr. Jag hörde ingenting, förrän min chef på vårdcentralen öppnade dörren, så att jag kunde höra honom. Sedan sprang han fram till mig o ropade återigen - Mamma!! Vi kramades en stund. Han fick nästan tårar i ögonen den lille plutten - så jäkla go´! Sedan åt vi lunch ihop på restauranten på lasarettet. Där träffade vi Willes kusiners syster Lottis - nä, det är inte Willes kusin, utan det är kusinernas pappas dotter från ett tidigare äktenskap - så då ropade han - Lottis, flera ggr över hela folkmassan. Men vad gör väl det? En charmplutt som få - om jag får säga det själv!!

Längtar oerhört mycket upp till Medelpad nu... bara för att man vet att det snart blir verklighet!

Vinterpromenad i skog o mark...



Det är kul i snön tycker Charlie. Puffli tycker att det är jobbigt o är inte på riktigt humör just nu.
Jag förstår henne... hur mår man under mensen? Fast klimakteriekossa som jag är, så vette 17 om jag
inte föredrar mens!!



- Hallå! Vänta på mig då....



Här får Willeplutt också lite motion... Pappa är annars väldigt tålmodig o drar den där snowracern
överallt... det skulle inte jag orka, kan jag säga!!



- Det var inte mycket till motion för vissa små, det där inte!!



Var lite djupt på sina ställen...



Charlie har just snöbadat. Det älskar han och gör det gärna flera ggr. Han har inte lyckats
få Pufflan att göra det ännu. Men det kanske kommer....



Fikabordet a la vinter! Pufflan minns dock så väl, att det var här barnen satt o åt i höstas, när
hon smet o fick smaka lite smörgås o annat... Hon dök snabbt som ögat ner under bordet.



Wille tyckte det var roligt i "köket" som han kallade det. Här brukar ju även förskolan vara
 och leka med barnen.



Han älskar att vara med på kort! Undrar varför???



Här har snön tyngt ner de små träden så de bildar vackra portaler över stigen... är det inte vackert,
så säg!!



Wille i sin koja! Han ville att jag skulle komma in o hälsa på, vilket jag naturligtvis gjorde.



Nysnöbadad Charlie igen! Gissa hur hans päls ser ut efter en vinterpromenad??



Puff hade så mycket snöbollar mellan benen o tassarna, så hon vägrade gå. Då fick hon åka
i Willes knä istället. Det tyckte både han o hon var roligt tror jag. Roger sa åt mig att hoppa på också, men det
slutade med att jag ramlade av - bakåt!! Wille skrattade åt mig... Tur att ingen annan vuxen såg mig... mycket pinsamt!

Nu har vi varit hemma en stund o alla har tinat upp. Roger ställde Puffliz i badkaret o duschade bort alla snöbollar. Charlie städade jag av det värsta på innan han fick gå in o lägga sig på badlakan i den varma hallen. Tror alla blev trötta efter promenaden. Det är ju så himla jobbigt att pulsa i snön.

Snart ska jag iväg till jobbet på avdelningsmöte. Det kan vara bra att höra lite nu, eftersom vi står i öppningen till vårt nya vårdsystem osv.

Må så gott! I em kommer det mer snö... Det kan få ligga kvar i februari o mars, sedan får det tina bort snabbt. Det är trots allt det som är normalt - fast jag har hört att detta inte visar att den globala uppvärmningen på något vis har stannat upp. Det är ju temperaturen över ett helt år som räknas och decennierna sedan...

Usch, nu ska jag lägga mig på rygg en stund innan jag ska åka.

Vi syns!!

Kramar från Cissi, Wille, Roger, Puffliz o Charlie!


En vanlig sketen tisdag...

Rubriken har jag snott från en Pettson-bok "Stackars Pettson" av Sven Nordqvist. Mycket bra bok, som jag läste för Johan när han var liten... var ett tag sedan! Jag är så lycklig för Johans skull. Han har nämligen kommit in på en Processutbildning som förhoppningsvis leder till jobb inom industrierna här. Det är mycket viktigt att ha något betydelsefullt att göra, helst varje dag. Man ser ju att självförtroendet sjunker ganska fort på de som är arbetslösa. Nu återstår studielån och ev egen lägenhet. Ska prata med min storebror Roger om en 1:a som han har. Det kan vara en bra start, att bo i närheten av sina föräldrar men ändå för sig själv. Vilket kliv! Både för Johan o mig - skulle jag tro. Min "lille" förstfödde... men å andra sidan, kan jag ju med stolthet titta på honom o höra hans åsikter o konstatera att jag lyckats ganska bra - eller vi - kanske man ska säga. Trots att mina två äldsta barn är skilsmässobarn. Men å andra sidan, så är väl det mer vanligt än "kärnfamiljsbarn" idag, eller?

Har haft fullt upp på jobbet idag, men på något vis så har jag inte känt mig stressad. Hade hand om HIA-patienterna, vilket betyder hjärtinfarkter o andra akuta åkommor. Ganska spännande faktiskt. Det kan gå väldigt snabbt o svish så ser allt annorlunda ut än för 5 min sedan. Känns bra om man har bra kollegor omkring sig o det har jag ju.

Både Carola o jag har fått så mycket beröm o kramar för vår fest - våra goa karlar också - som jobbade hela kvällen o dagen efter också! Å på så sätt gjorde att vi kunde vara med o festa tillsammans med våra underbara arbetskamrater! Det verkar inte vara någon som kommer ihåg att jag ramlade... vilket jäkla tur!! En av mina kollegor, tyckte att vi skulle ha fest 1 ggn/år! Men då blir det ju inte kul, sa jag. - Joho, tyckte hon... Det är ju ett superbetyg!! Carola har varit med o ordnat tjejfester förut, så hon är ju den riktiga festfixaren. Jag gjorde bara som jag blev tillsagd o var förstås med o bestämde lekar, mat, musik. Men jag var ju med iaf.

Nu tror jag att Wille äntligen har somnat. Har varit in o sjungit "Willevisan" för honom. En egenkomponerad sång. Har faktiskt hittat på en sång för varje egenfödd unge... men jag minns inte Johans o Felicias sång, just nu.

Ska ut på Facebook nu. Hittade en kompis hos en annan kompis - som jag inte haft kontakt med sedan jag var typ 18-19 år!! Få se om jag fått något svar från henne!!

Ta hand om Er o ta det väldigt lugnt i trafiken!! Jag sladdade som en lärkvinge igår - trots att jag bara körde i typ 20 km/h.

Många kramar!!