Födelsedagspresenter...

Felicia är lite besviken på mig. Jag fick ju så otroligt fina teckningar av henne som hon gärna vill att jag visar - och jag vill ju förstås också visa dom. Det är bara det att jag inte riktigt haft tid och sedan har jag glömt bort det.



Bilden ovan föreställer Johan...




Felicia....


© phelicias.blogg.se

och den här bilden föreställer Wille!

Ja, jag grät även denna gång... Jag skulle bli vansinnigt besviken om hon inte söker in på Konstfack! Hon är helt otrolig på att rita OCH fotografera. Gör hon ingenting av sin talang - så är hon ju en bortkastad talang.

Begåvningen har hon från båda sidor. Min mamma, syster och jag är också ganska duktiga på att rita. Felicias pappa är detsamma. Hennes farmor målade vackert i olja, vävde och broderade. Felicias faster Lena har en egen hemsida och hon är också en väldigt duktig målare. Hon håller på med Vedic Art - precis som Felicias moster Viveca.

Felicia sitter oftast med näsan i teckningsblocket nu för tiden. Datorn har mer eller mindre havererat - men det gör ju inte så mycket, när man har annat att göra!

Jag fick också ett nytt strykjärn av Roger som jag hade önskat mig! Mitt gamla strykjärn har jag säkert haft i ca 25 år! Sladden började bli lite farlig. Har provat det nya idag, när jag bytte gardiner i köket. Sedan fick jag blommor, chokladklubbor, ett fint kort av brorsdottern Tove - som också tycker om att teckna o måla - samt pengar av mamma o syskon, som jag ska gå till min svägerska Dessan och få en lyxig behandling för! Säkert får jag ta mig ett bubbelbad då också, för det brukar jag ju få.

En annan fin och otroligt värmande present var, att Johan ringde från sin pappa och sa: - Jag ville bara ringa och gratulera min älskade mamma på hennes födelsedag. Det värmde gott, kan jag säga... Jag kramade om Johan sen när han kom hem och tackade för att han sa så. Då sa han med ett ryck på axlarna: - Ja, men du är ju det! Vilka underbara barn jag har... Elias o Samuel brukar också säga att de är glada som har mig till bonusmamma! Det värmer det med.... (Men usch, nu blev det nästan som skryt... men jag ljuger ju inte... jag är bara lite känslosam idag - som alla dagar!!)

Nu har Roger, hundarna och jag varit ut på en promenad. Mötte en unghund i form av schäfer, som Puff blev nyfiken på. Men när det sedan visade sig att den inte var så trevlig, så stannade hon bara till och glodde lite nonchalant på den. Hon är så himla förnuftig den hunden. Känner av hur andra hundar är på en gång. Jag behöver aldrig vara orolig för att hon ska gå fram till en elak hund. Visst kan man känna sig lite rädd, men jag tror att hon sköter det där på egen hand. Charlie blev arg, när han insåg att schäfern inte var pålitlig. Säkert skulle han skydda sin "lillasyrra". Det brukar han göra.

Igår fick ja en injektion igen - ni måste tro att jag är maschocist eller vad det heter.... som tycker om att stucken o plågad! Men det var bara en spruta för säsongsinfluensan. Önskar att det fanns något för magsjukan också.... vi har inte fått den på jobbet än, men det dröjer nog inte allt för länge nu, skulle jag tro.

Kanske har mina rara vänner Kicki o Magnus anlänt till Sverige nu också. Bruna o fina, pigga, nyladdade som de är... av sol, bad, god mat, semester o massage! De har ju faktiskt motionerat en hel del också, både promenerat och cyklat, kanske simmat också....

Ska ringa Gilla någon dag o höra om hon har plats för oss v 9. Hoppas det! Har talat om det för Roger idag... han konstaterade bara att han jobbar full vecka då! Men det är ju därför det kan vara trevligt för mig o barnen att åka bort - om han ändå bara ska jobba, menar jag. Om hon inte har plats (vilket hon förstås har...) så kan jag ju alltid skicka ner Wille till Kicki...hihi... så får hon lite att göra, menar jag ;)

Nej, nu måste jag kolla vidare i cybervärlden!

Ha det så gott, nu börjar det ju bli lite mer behaglig temperatur ute, så nu kanske man kan börja motionera igen! (Igen o igen... har jag någonsin börjat??) Skulle faktiskt behöva en personlig tränare... undrar vad det kostar??

Va fasen... jag kommer ju aldrig härifrån! Apropå motion o vidare till vikt... så satt vi på jobbet en dag o pratade just om det. Då konstaterade jag högt att jag tycker att det är helt ok att vara mullig, för vad tråkigt det skulle vara om alla var trådsmala!! Min kollega Lotta höll med mig o hon berättade att hon brukar tänka att, det finns de som är fetare! Alla skrattade gott åt våra kommentarer. Sedan när jag var in till doktorn o fick mina injektioner i muskelfästena, så frågade han hur det gick med min träning!! Det är bara det att han ju också var med när Lotta o jag satt o drog ursäkter över våra mulliga kroppar.... Ha ha, va kul!! Han visste ju redan svaret, den luringen!!

Nej, jag kommer nog aldrig i kroppen för "Beach 2010" - det får bli precis så här!! Allt minus är plus!!

Puss o kram