En vanlig sketen tisdag...
Rubriken har jag snott från en Pettson-bok "Stackars Pettson" av Sven Nordqvist. Mycket bra bok, som jag läste för Johan när han var liten... var ett tag sedan! Jag är så lycklig för Johans skull. Han har nämligen kommit in på en Processutbildning som förhoppningsvis leder till jobb inom industrierna här. Det är mycket viktigt att ha något betydelsefullt att göra, helst varje dag. Man ser ju att självförtroendet sjunker ganska fort på de som är arbetslösa. Nu återstår studielån och ev egen lägenhet. Ska prata med min storebror Roger om en 1:a som han har. Det kan vara en bra start, att bo i närheten av sina föräldrar men ändå för sig själv. Vilket kliv! Både för Johan o mig - skulle jag tro. Min "lille" förstfödde... men å andra sidan, kan jag ju med stolthet titta på honom o höra hans åsikter o konstatera att jag lyckats ganska bra - eller vi - kanske man ska säga. Trots att mina två äldsta barn är skilsmässobarn. Men å andra sidan, så är väl det mer vanligt än "kärnfamiljsbarn" idag, eller?
Har haft fullt upp på jobbet idag, men på något vis så har jag inte känt mig stressad. Hade hand om HIA-patienterna, vilket betyder hjärtinfarkter o andra akuta åkommor. Ganska spännande faktiskt. Det kan gå väldigt snabbt o svish så ser allt annorlunda ut än för 5 min sedan. Känns bra om man har bra kollegor omkring sig o det har jag ju.
Både Carola o jag har fått så mycket beröm o kramar för vår fest - våra goa karlar också - som jobbade hela kvällen o dagen efter också! Å på så sätt gjorde att vi kunde vara med o festa tillsammans med våra underbara arbetskamrater! Det verkar inte vara någon som kommer ihåg att jag ramlade... vilket jäkla tur!! En av mina kollegor, tyckte att vi skulle ha fest 1 ggn/år! Men då blir det ju inte kul, sa jag. - Joho, tyckte hon... Det är ju ett superbetyg!! Carola har varit med o ordnat tjejfester förut, så hon är ju den riktiga festfixaren. Jag gjorde bara som jag blev tillsagd o var förstås med o bestämde lekar, mat, musik. Men jag var ju med iaf.
Nu tror jag att Wille äntligen har somnat. Har varit in o sjungit "Willevisan" för honom. En egenkomponerad sång. Har faktiskt hittat på en sång för varje egenfödd unge... men jag minns inte Johans o Felicias sång, just nu.
Ska ut på Facebook nu. Hittade en kompis hos en annan kompis - som jag inte haft kontakt med sedan jag var typ 18-19 år!! Få se om jag fått något svar från henne!!
Ta hand om Er o ta det väldigt lugnt i trafiken!! Jag sladdade som en lärkvinge igår - trots att jag bara körde i typ 20 km/h.
Många kramar!!
Har haft fullt upp på jobbet idag, men på något vis så har jag inte känt mig stressad. Hade hand om HIA-patienterna, vilket betyder hjärtinfarkter o andra akuta åkommor. Ganska spännande faktiskt. Det kan gå väldigt snabbt o svish så ser allt annorlunda ut än för 5 min sedan. Känns bra om man har bra kollegor omkring sig o det har jag ju.
Både Carola o jag har fått så mycket beröm o kramar för vår fest - våra goa karlar också - som jobbade hela kvällen o dagen efter också! Å på så sätt gjorde att vi kunde vara med o festa tillsammans med våra underbara arbetskamrater! Det verkar inte vara någon som kommer ihåg att jag ramlade... vilket jäkla tur!! En av mina kollegor, tyckte att vi skulle ha fest 1 ggn/år! Men då blir det ju inte kul, sa jag. - Joho, tyckte hon... Det är ju ett superbetyg!! Carola har varit med o ordnat tjejfester förut, så hon är ju den riktiga festfixaren. Jag gjorde bara som jag blev tillsagd o var förstås med o bestämde lekar, mat, musik. Men jag var ju med iaf.
Nu tror jag att Wille äntligen har somnat. Har varit in o sjungit "Willevisan" för honom. En egenkomponerad sång. Har faktiskt hittat på en sång för varje egenfödd unge... men jag minns inte Johans o Felicias sång, just nu.
Ska ut på Facebook nu. Hittade en kompis hos en annan kompis - som jag inte haft kontakt med sedan jag var typ 18-19 år!! Få se om jag fått något svar från henne!!
Ta hand om Er o ta det väldigt lugnt i trafiken!! Jag sladdade som en lärkvinge igår - trots att jag bara körde i typ 20 km/h.
Många kramar!!
