Injektioner o en 4-åring med energi...
I natt sov jag faktiskt ganska gott! Fick som vanligt hämta lilla plutt, som sedan låg o sparkade en stund, men jag kunde somna om. Vaknade ganska pigg. Men jag blir så trött på mig själv... varför ska man vakna ca 30 min innan klockan ringer? Jag har aldrig sovit över, men ändå så är jag så rädd för att göra det! Mycket irriterande!! Roger kom upp strax före 7, för att göra eld i kakelugnen - vilket jag också borde göra.
Eftersom jag har ont i höfterna just nu, så var jag till doktorn idag o fick kortisoninjektioner i höfterna. Det gjorde faktiskt ganska ont idag... försökte prata bort det så gott det gick och tänka på att det är bättre att det gör ont i några sekunder - o sedan (förhoppningsvis) bli smärtfri ett tag. Sist jag fick sprutorna, så höll det sig bra i ca 1 månad - därför injicerade han lite mer idag! Ärligt talat, så gör det mer ont i höfterna nu, men det brukar bli så. Injektionerna gavs i muskelfästena - inte in i leden. Men doktorn sa att det här gör mer ont än att spruta in i leden... Stackars reumatiker, säger jag bara!! Min jobbarkompis Lotta, tyckte jag var så beundransvärd, som vågade genomgå något sådant, så hon gjorde vågen för mig!! Hon erkände att hon är spruträdd! - Det är jag också, erkände jag med.... - Ja men då är du ju ändå mer modig, menade hon...
Eftermiddagarna går åt till att göra mat, diska, hålla Wille i schack...
Idag när jag höll på att skala potatis till middagen, så hörde jag att toaletten stod o lät... så där som den gör när det fylls på vatten. Frågade Felicia hur länge den stått så där, men det visste hon inte. Gick iaf till badrummet - kunde konstatera att det nog inte hade varit så länge, för Wille hade säkert gjort ett besök där... han stod vid handfatet och "diskade" både det ena o det andra. Han hade bla hittat min plastskena till tänderna, en eltandborste och lite annat smått o gott... Jag frågade honom var knappen till toaletten var, men det visste han inte. Då fick jag visa: knappen som sitter här som man trycker på när man spolar! - Den ligger där i, sa han lite nonchalant.... Där i = i vattencisternen på toaletten! Jaha, det var bara att "byta" om o bli VVS-reparatör! Tur att man bott själv i några år, så man vet hur man ska göra!! Som tur var, så var det just inget vatten i cisternen, eftersom den hakat upp sig!
Efter en stund kom Wille smygande in i köket o sa: - Titta mamma, jag är nakenfis! - Ja, jag ser det, svarade jag. - Det är väldigt mycket vatten i badrummet, kontrade han. ??? - Då får du torka upp efter dig! sa jag. Å tro´t om ni vill, men det gjorde han!! Ibland blir jag lite chockerad över att han faktiskt gör som jag säger! Vi kanske har lyckats iaf... vore ju skönt!
Till middag åt vi potatismos, fiskpinnar och stuvad spenat. Wille åt 7-8 fiskpinnar - jämför det med oss andra som åt 4 st!! Nu har han precis ätit fruktsallad.... men han orkade inte äta upp allt. Fattar inte hur allt får plats i hans lilla mage... men så är han ju mullig o go också!!
Elias var snäll och gick ut med hundarna efter maten. Barnen är hjälpsamma - helst när jag är själv med dom. Det är skönt... så slipper man känna sig så elak hela tiden. Fast egentligen är man ju inte elak. Det är ju att hjälpa dom inför framtiden, faktiskt. I en stor familj, så måste man ju hjälpas åt, så är det bara.
Nej, nu måste jag nog sätta fart på kakelugnen, så vi inte fryser fast här i natt.
Må så gott!!
Många kramar från mig! :)
Eftersom jag har ont i höfterna just nu, så var jag till doktorn idag o fick kortisoninjektioner i höfterna. Det gjorde faktiskt ganska ont idag... försökte prata bort det så gott det gick och tänka på att det är bättre att det gör ont i några sekunder - o sedan (förhoppningsvis) bli smärtfri ett tag. Sist jag fick sprutorna, så höll det sig bra i ca 1 månad - därför injicerade han lite mer idag! Ärligt talat, så gör det mer ont i höfterna nu, men det brukar bli så. Injektionerna gavs i muskelfästena - inte in i leden. Men doktorn sa att det här gör mer ont än att spruta in i leden... Stackars reumatiker, säger jag bara!! Min jobbarkompis Lotta, tyckte jag var så beundransvärd, som vågade genomgå något sådant, så hon gjorde vågen för mig!! Hon erkände att hon är spruträdd! - Det är jag också, erkände jag med.... - Ja men då är du ju ändå mer modig, menade hon...
Eftermiddagarna går åt till att göra mat, diska, hålla Wille i schack...
Idag när jag höll på att skala potatis till middagen, så hörde jag att toaletten stod o lät... så där som den gör när det fylls på vatten. Frågade Felicia hur länge den stått så där, men det visste hon inte. Gick iaf till badrummet - kunde konstatera att det nog inte hade varit så länge, för Wille hade säkert gjort ett besök där... han stod vid handfatet och "diskade" både det ena o det andra. Han hade bla hittat min plastskena till tänderna, en eltandborste och lite annat smått o gott... Jag frågade honom var knappen till toaletten var, men det visste han inte. Då fick jag visa: knappen som sitter här som man trycker på när man spolar! - Den ligger där i, sa han lite nonchalant.... Där i = i vattencisternen på toaletten! Jaha, det var bara att "byta" om o bli VVS-reparatör! Tur att man bott själv i några år, så man vet hur man ska göra!! Som tur var, så var det just inget vatten i cisternen, eftersom den hakat upp sig!
Efter en stund kom Wille smygande in i köket o sa: - Titta mamma, jag är nakenfis! - Ja, jag ser det, svarade jag. - Det är väldigt mycket vatten i badrummet, kontrade han. ??? - Då får du torka upp efter dig! sa jag. Å tro´t om ni vill, men det gjorde han!! Ibland blir jag lite chockerad över att han faktiskt gör som jag säger! Vi kanske har lyckats iaf... vore ju skönt!
Till middag åt vi potatismos, fiskpinnar och stuvad spenat. Wille åt 7-8 fiskpinnar - jämför det med oss andra som åt 4 st!! Nu har han precis ätit fruktsallad.... men han orkade inte äta upp allt. Fattar inte hur allt får plats i hans lilla mage... men så är han ju mullig o go också!!
Elias var snäll och gick ut med hundarna efter maten. Barnen är hjälpsamma - helst när jag är själv med dom. Det är skönt... så slipper man känna sig så elak hela tiden. Fast egentligen är man ju inte elak. Det är ju att hjälpa dom inför framtiden, faktiskt. I en stor familj, så måste man ju hjälpas åt, så är det bara.
Nej, nu måste jag nog sätta fart på kakelugnen, så vi inte fryser fast här i natt.
Må så gott!!
Många kramar från mig! :)
